Skolstart och corona – större tryck på skolhälsovården

I dagarna börjar de svenska skolorna att ta emot elever igen, efter sommarlovet. Det är mycket som är annorlunda än tidigare terminsstarter, och än vet vi inte hur höstterminen kommer att utvecklas. En sak står dock någorlunda klar redan nu, och det är att skolhälsovården kommer att ha mycket att göra. 

Det är inte alla som vet om det, men det finns något som heter vårdgivarentreprenad. Det innebär att en skola hyr in skolsköterska och annan elevhälsa från ett bemanningsföretag som är specialiserat på detta området. Läs mer om vårdgivarentreprenad här.

Hösten 2020 sätter vårdgivarentreprenad på kartan

Om det hittills inte varit många som känner till vårdgivarentreprenad kommer detta troligen att förändras under hösten. Skolstarten har precis varit, och i stort sett alla medier som rapporterat om den har beskrivit den som “annorlunda”. Föräldrarna får exempelvis inte komma in i klassrummen under den första dagen. Även undervisningen kommer troligen att förändras: det blir t.ex. inga studiebesök.

Vårdgivarentreprenad

Än så länge är det mycket vetenskapen inte vet om SARS-CoV-2, det virus som orsakar covid-19. Man vet t.ex. inte hur barn påverkas, även om det verkar som de inte blir lika sjuka som vuxna, och heller inte för smittan vidare till vuxna i särskilt stor utsträckning. Så här skriver Folkhälsomyndigheten på sin webbplats:

 Barn smittar också i lägre utsträckning än vuxna och olika skolverksamheter har inte visat sig vara drivande i smittspridningen. I de flesta fall där barn smittats av covid-19 har de smittats av en vuxen och symtomen är milda.

Men det är bara vad man tror, om än på ganska goda grunder. Skolläkare och skolsköterskor kommer att ha en viktig roll att spela i att övervaka hur, och om, smittan sprids på skolorna. Det kan också bli aktuellt för dem att utföra tester. Därför kan det bli aktuellt för skolor att ta in mer personal till skolhälsovården.

Politik för att bevara byggnaders kulturvärden

Funkishus på Gärdet

Har vi i Sverige en politik som syftar till att bevara byggnaders kulturvärden? Eller får man renovera hur som helst? Det finns tyvärr mycket som tyder på det senare. Men det finns också motkrafter. 

Hur bra är vi på att ta hand om våra byggnader i Sverige? Visst är byggnaderna ofta av bra kvalitet, utrustade med säkerhetsdörrar, stambytta badrum, med mera. Men vi svenskar är väldigt pigga på att renovera, inte sällan för pigga. Äldre lägenheter får ofta sina planlösningar förändrade, gamla men välfungerande kök i massivt trä rivs ut, med mera. 

Det finns dock motkrafter, som förespråkar pietetsfulla renoveringar med respekt för byggnadens historia. Ett exempel är företaget Stork Housing, som bl.a. Arbetar med renovering av trapphus och trappuppgångar. På deras sajt Storkhousing.se finns exempel på trapphus som de målat och renoverat, så att de återställts till sin forna glans.

Renoveringsraseriet

En annan motkraft är föreningen Renoveringsraseriet, som framför allt protesterar mot de allmännyttiga bostadsbolagens okänsliga renoveringar. Föreningen lyfter fram värdet i originalfönster i kärnvirke, funkiskök och andra detaljer som inte minst förknippas med de s.k. tunnelbaneförorterna i Stockholm, som byggdes under 1940- och 50-talen. Här rankar de också de vackraste och fulaste husen på Gärdet. 

I ett pressmeddelande skriver Renoveringsraseriet att Svenska bostäder, ett av de allmännyttiga bolagen i Stockholms kommun, är extra dåliga på att ta hand om fastigheterna i sitt bestånd. Några exempel är träportar och balkonger i stål, som byts ut mot modernare varianter i lättmetall. 

Föga förvånande är det hus föreningen utsett till Gärdets fulaste också det som har renoverats mest, och mest ovarsamt. På Erik Dahlbergsgatan 35 finns ett hus med:

  • Port i lättmetall och glas, eloxerad i brunt.
  • Nya fönster som satts in, med karm och allt, i den gamla karmen, vilket minskar ljusinsläppet.
  • Grova balkonger i lättmetall.

Om mig och sajten

Jag är intresserad av kultur. Är jag intresserad av politik? Inte det minsta, svarar jag oftast utan att reflektera så mycket som ett ögonblick över att det kanske hänger ihop – för politik påverkar ju oss alla, både på individnivå men politiken påverkar ju såklart även vad som händer ute i samhället, då politiska beslut påverkar det mesta. Alltså hänger politik och kultur i allra högsta grad ihop. 

Jag besökte för ett par månader sedan sen omdiskuterad utställningen Real Human Bodies där riktiga människokroppar och organ kunde beskådas i ett utbildande syfte. Makabert!, skanderade flertalet röster medan utställaren  från Tyskland försvarade utställningen med att den visades i utbildningssyfte och endast innehöll sådant som var donerat till forskning, vilket man ju kan anse är en kategori som utbildning skulle falla inom. Personligen tyckte jag den var intressant och lärorik – men jag är inte så säker på om jag hade reagerat på samma sätt om det var min avlidna släkting som bokstavligen visades upp inifrån och ut. 

Var då politikerna inblandade i detta beslut, att ta utställningen till ett fåtal mindre orter i Sverige, och varför kom den då inte till storstäderna? Hade man kommit längre i den etiska diskussionen och hade annorlunda och kanske även fastställda etiska riktlinjer som gjorde att man valde att inte ta emot utställningen? 

Faktum är att många kulturella evenemang och beslut fattas av just politikerna, i mitt fall politikernas beslut om att lägga ner ytterligare en skola på orten där jag arbetat resulterat i att jag blev tvungen att söka nytt jobb eftersom min arbetsplats helt enkelt ska läggas ner. Hör skola och kultur ihop? Absolut. För var någonstans är det annars vi formar våra framtida författare, konstnärer, designers, skådespelare och musiker? Påverkar det oss lärare på skolan? Självklart.

Sveriges riksdag

När det kommer till hur kultur och politik hänger ihop funderar jag mycket på vilka beslut som egentligen tas av politikerna när det kommer till kultur, och om det även hänger ihop globalt och inte bara på lokal nivå. Är politikerna synliga i kulturella sammanhang? 

Det finns en hel del studier på hur kultur och politik samverkar på lokal nivå, men desto mindre på hur dessa två samverkar globalt, och jag skulle med hänvisning till detta vilja säga ser olika ut på olika håll i landet, då man lyckats olika bra med samverkan mellan politik och kultur på olika orter. Detta kan till stor del, eller förmodligen mest bero på att den statliga kulturpolitiken i Sverige har ett övergripande ansvar som man har uttryckt i generella målsättningar, men att regioner och kommuner själva har frihet att utforma en konkret politik inom dessa ramar och kulturpolitiken som riksdagen fastslog på 1970-talet har sedan dess förverkligats på olika sätt i olika delar av landet.

I samtliga svenska utredningar framgår dock att staten ska stödja och stimulera kulturverksamheten och inte reglera den, men genom att stödja och stimulera kulturverksamhet främjas gods möjligheter för god samverkan istället för intressekonflikter mellan kultur och politik. 

Kultur kan antingen ses som en verksamhet som omfattar människors hela vardag, vilket sociologer och antropologer gör, är kultur något som påverkar både människors samhälle och deras uppfattningar om samhället medan politik handlar om hur samhället ska organiseras. 

Kultur kan dock även ses som något snävare, en så kallad ”andlig odling” och kategoriseras i finkultur, populärkultur och elitkultur, och det är väl närmast denna synvinkel som ligger till grund för begreppet ”kulturpolitik”. 1959 utnämnde Charles de Gaulle André Mairaux till den första kulturministern i Frankrike, men kulturpolitik har funnits längre än så. 

Rolf Hugosson har i en svensk avhandling i statsvetenskap 3, ägnat sig åt att försöka ringa in vad begreppet kulturpolitik kan tänkas innehålla. “Till vardags”, menar han, har det “något givet, något etablerat och självklart över sig”. Han berättar också om hur man redan på 1700-talet hade en instruction publique som inte bara sysslade med skolundervisning utan också tog hand om “förvaltningen av slott, monument, konstskatter, naturhistoriska museer, bibliotek” mm, och redan på 1800-talet klargjorde historikern Ernest Renan, ledamot av Conseil Supérieur des Beaux Arts (ledande kulturpolitisk institution) att kulturella angelägenheter, som “vetenskap, humaniora och konsterna är en statssak”. Politikerna bör alltså synas i kulturella sammanhang. 

Trots att Sveriges kulturminister Amanda Linds menar att Konsten och kulturen är grundstenar i ett hållbart och demokratiskt samhäll och partierna är överens om att kulturens betydelse för människan och samhället satsas det dock ändå inte mer resurser än 0,84 % av vår statsbudget på kultur. Med tanke på att det i vår grundlag (Regeringsformen § 2) fastställs att den enskildes kulturella välfärd ska vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten, får vi hoppas att ytterligare samverkan mellan politik och kultur kan leda till att mer resurser läggs på kulturen i samhället och att politiken synliggörs i samband med kulturevenemang och vice versa. För om vi definierar kultur som en verksamhet som omfattar människors hela vardag, vilket sociologer och antropologer gör, är kultur något som påverkar både människors samhälle och deras uppfattningar om samhället, och politik som det som ska styra hur samhället organiseras, så bör kulturen ta betydligt större plats i politiken än vad den gör just nu. 

3 Se Rolf Hugoson: Vad är kulturpolitik? En fråga om retorik. Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet 2000, ss. 8f.

Köksrenovering är politik

Man skulle kunna tro att induktionshällar, diskmaskiner och frysskåp med ismaskin inte är politik, men på flera sätt är de det. Renovering och modernisering har på många sätt med politik att göra: politiker och andra beslutsfattare kan på många sätt göra det lättare eller svårare för den som vill renovera sitt kök, eller något annat rum i hemmet.

Hur svenskarna bor är en fråga som alltid har intresserat politikerna. Miljonprogrammet tillkom bland annat för att komma till rätta med trångboddheten i stadskärnorna. Det fanns också en tanke om att de boende skulle ha nära till naturen, vilket har lett till att många av dessa områden, som Kronogården i Trollhättan, Gottsunda i Uppsala och Ersboda i Umeå ligger lite avsides, och inte riktigt räknas som delar av de städer där de ingår. Det är inte alltid som de boende ens själva tycker att stadsdelen är en del av staden. 

När miljonprogramslägenheterna och -husen byggdes fick de moderna kök, enligt den tidens standard. Vissa lägenheter från denna tid har bevarats precis som de var när de byggdes, bl.a. har Stockholms Stadsmuseum en museilägenhet i Tensta. I många av dem har dock köken och badrummen renoverats, antingen av hyresvärdarna eller av ägarna, i de fall det rör sig om bostadsrätter. Vissa anser att arkitektoniska värden har gått förlorade på detta sätt, men man måste komma ihåg att många också har fått kök som fungerar för dem. Läs mer här om köksrenovering i Stockholm

Politik som påverkar köksrenoveringarna

Politikerna kan också, till viss del, styra efterfrågan och utbudet på köksrenovering. Det tydligaste exemplet är ROT-avdraget, som gjort att fler fått råd att renovera sina kök. Men det finns även andra politiska reformer som får effekter. 

Under pandemin har många blivit uppsagda, samtidigt som efterfrågan på renoveringar av kök har ökat. Många har därför valt att skola om sig till hantverkare. Genom att göra det lättare att utbilda sig kan politikerna också göra det lättare att hitta en hantverkare som kan ta sig an köksrenoveringen. På detta sätt hänger det ihop.

Hälsa på arbetsplatsen, en politisk fråga

Hälsa på arbetsplatsen är inte bara en fråga för den som arbetar inom vården eller på ett bygge. Även på ett kontor kan miljön vara hälsovådlig. En hälsoundersökning för företag kan vara ett bra sätt att kartlägga de hälsorisker som finns. 

Hälsokontroll för företag

Hur mår de anställda på företaget? Det är en fråga som bäst besvaras genom hälsotester, exempelvis Onelabs tester. Genom dessa tester kan ett flertal olika riskfaktorer identifieras. Det handlar inte bara om externa faktorer på arbetsplatsen, som buller, dålig belysning eller dålig ventilation. Vid undersökningen identifierar man också riskfaktorer i den anställdes livsstil, som övervikt. Det är också vanligt att dessa faktorer samverkar: brister i arbetsmiljön kan skapa stress, som i sin tur ger upphov till sömnbesvär, hjärt- och kärlsjukdomar eller diabetes.

Psykisk ohälsa på arbetsplatsen

En fråga som har kommit upp mer och mer på den politiska agendan är psykisk ohälsa. Problem på detta område kan naturligtvis ha många orsaker, men inte sällan har det med arbetsmiljön att göra. Några exempel på faktorer i arbetsmiljön som kan påverka den psykiska hälsan är:

  • Organisationen på arbetsplatsen
  • Stress
  • Mobbning och kränkande särbehandling
  • Hot och våld, vilket bland annat är ett stort problem för personal inom detaljhandeln.

På Arbetsmiljöverkets webbplats finns mycket information om hur arbetsgivare kan arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön. 

Hur påverkar corona den psykiska hälsan?

Man skulle kunna tro att den som har det kämpigt på arbetsplatsen skulle må bättre av att arbeta hemma, vilket många tvingats göra som en följd av coronapandemin. Det gäller kanske vissa, men många mår sämre av att arbeta hemifrån. Aftonbladet skriver att antalet sjukskrivningar har ökat, och att fler efterfrågar stödsamtal med psykolog. 

På många arbetsplatser bedrivs ett aktivt arbete för att skapa en bra arbetsmiljö. När personalen arbetar hemifrån uteblir effekterna av detta arbete. Det kan också bli en hårdare ton i mejl och chattverktyg än när man möts ansikte mot ansikte.

Graffiti: konst eller vandalism?

Debatten om hur man ska se på graffiti är i princip lika gammal som graffitin själv. Rör det sig om meningslöst klotter, eller om en seriös konstform som förtjänar att tas på allvar? Frågan är het, och har alltid varit det, inom kulturvärlden. 

Hiphop-kulturen, som växte fram i Bronx under det tidiga 70-talet, bestod ursprungligen av fyra element: rap, DJ-ing, breakdance och graffiti. Med undantag för texterna i rapmusiken, och vissa artisters leverne, har de tre förstnämnda varit relativt okontroversiella. Det sistnämnda elementet, däremot, debatteras ständigt. Inte minst i Stockholm. 

Något förenklat kan man säga att när det är en röd majoritet i stadshuset på Kungsholmen öppnas lagliga graffitiväggar, och när styret skiftat stängs de ned. I andra städer, där majoriteten inte skiftar lika ofta som den gör i huvudstaden, kan lagliga graffitiväggar vara tillgängliga under en lång tid. Så är det exempelvis i Norrköping.

Graffiti

Vilka metoder finns för klottersanering?

Många graffitimålningar försvinner snabbt, men i Luleå finns en målning som gjordes för 33 år sedan. En anledning till att så få målningar blir långlivade är helt enkelt att de görs på otillåtna platser, och därför snabbt tas bort. Även när så inte är fallet händer det dock att målningar tas bort, ibland av ren okunskap.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att många uppfattar graffiti som störande, och många målningar är rent juridiskt skadegörelse. Den färg som används kan också skada den underliggande ytan. Även om färgen går att få bort kan graffiti alltså ge upphov till skador. Mer om detta finns att läsa på https://imisab-klottersanering.se/klottersanering/

Ett av de bästa sätten att skydda sig mot klotter är att behandla ytan som ska skyddas förebyggande. Då blir det lättare att ta bort färgen senare. Denna metod kallas AGS.

Får man lokalanpassa en k-märkt byggnad?

Vi arbetar inte idag som vi gjorde tidigare. Dagens arbete ställer andra krav på lokalerna. Det är också inte ovanligt att byggnader som tidigare använts till annat blir kontor. Allt detta ställer krav på anpassning av lokalerna. Men hur mycket får man ändra, om byggnaden är kulturminnesmärkt?

Lokalanpassning handlar i de flesta fall om att göra om en lokal så att den passar en  ny hyresgäst, alternativt om att anpassa den till den befintliga hyresgästens ändrade behov. Det kan handla om att sätta upp eller ta ned innerväggar, förbättra ventilationen, sätta upp bullerskydd med mera. Mer om detta finns att läsa på webbplatsen https://lokalanpassning.nu/

Vad betyder byggnadsminne?

Runt om i landet finns fastigheter som är klassade som byggnadsminnen. Det är länsstyrelsen i varje län som beslutar om detta, och beslutet kan gälla hela byggnaden eller bara en del av den. Syftet med klassningen är att bevara byggnader som vittnar om sin tid, och om hur samhället såg ut då och människor levde.

Lokalanpassning byggnadsminne

Den som vill göra ändringar i en fastighet som är klassad som byggnadsminne måste ansöka om tillstånd. När det kommer till byggnadens interiör krävs tillstånd för att bl.a.

ändra planlösningen

ändra eller göra ingrepp i stommen

ändra färgsättning eller ytskikt

ändra interiören eller den fasta inredningen

skriver länsstyrelsen i Jönköpings län på sin webbplats

Detta innebär dock inte att det är omöjligt att göra ändringar. Det finns många exempel på lokalanpassningar i kulturminnesmärkta byggnader. Ett sådant hittar vi i Stockholm: IVL:s kontor vid Kungliga tekniska högskolan på Östermalm. När man skulle övergå till ett aktivitetsbaserat kontor gjordes en renovering och lokalanpassning där man återbrukade mycket av materialet. Eftersom kontoret i Göteborg genomgick samma process ungefär samtidigt kunde man också återbruka material från Göteborg i Stockholm, och vice versa.

Så visst går det att göra mycket, även i fastigheter som är klassade som byggnadsminnen.